Tidigare program

 

3 oktober 2015 Vandring genom Stockholm. I Tintomaras spår från Klara kyrka till Bellevue.

Topsy Bondeson och Olof Holm guidade i spåren av Tintomara och vad som finns kvar av den stad, där hon gick sina långa vandringar.

I Carl Eldhs ateljémuseum togs vi emot av museets ordförande Mats Hellström och guidades runt av Cecilia Gottfridsson.

18 november 2015 Folkkulturcentrum, Hjorthagen

Årsmöte med program

Natten den 19 November. En film av Margaretha Åsberg baserad på Almqvists Skaldens Natt (38 min 1978).

Invigning av chiffonjén i Wendela Hebbes Hus
Wendelas Vänner  invigde den Almqvistska chiffonjén och det nyinredda Aftonbladsrummet i Wendela Hebbes Hus i Södertälje i november 2012.
Med stilenligt Almqvistdivertissement berättade Chiffonjén  själv sin historia och det visades ett bildspel om Almqvists Stockholm.

En chiffonjés memoarer
En liten föreställning i ljud och bild kring Love Almqvists chiffonjé
av Cecilia Sidenbladh och Göran Gunér

I rollerna: Irene Lindh (chiffonjén, även sång: Herre Gud vad det är vackert), Olof Holm (Almqvist), Cecilia Sidenbladh (Maria), Göran Gunér (unge von Scheven), Thomas Sidenbladh (polismästare Stråle) och Jan Garnert (poliskommissarie Ytterberg).

Lite fakta om Almqvists chiffonjé
Loves chiffonjé –  den som han skrev sina manus vid, den som de fatala PM:en hittades i vid polisens husundersökning i juni 1851.
Genom en donation från Agneta Kellberg, barnbarnsbarnbarn till Loves helsyster Louise Kellberg, är den nu i Almqvistsällskapets ägo. Chiffonjén har sin  plats i Wendelas Hus i Södertälje hos föreningen Wendelas Vänner.
Ursprungligen stod chiffonjén i den lägenhet som Almqvist och hustrun Maria hade i Lars Hiertas fastighet, Stora Nygatan 21 i Gamla Stan  Almqvist bodde där vägg i vägg med journalisten Wendela Hebbe under större delen av 1840-talet. Föreningen Wendelas Vänner  berättar i sitt Aftonbladsrum om den miljö som Wendela trädde in i, när hon 1841 anställdes av Lars Hierta på Aftonbladet och lärde känna Aftonbladskretsen, där Almqvist var en viktig person. Chiffonjén intar en viktig plats i Aftonbladsrummet.

Almqviststugan i Köla
Västra Värmland är väl värt ett besök. Mer dramatiskt än den idylliska Fryksdalen. Vackra sjöar, stora utsikter, välbevarad äldre bebyggelse. Här bodde Almqvist i ett och ett halvt år, 1824-25. Hans stuga återfanns av hembygdsforskare och flyttades tillbaka till sin  ursprungliga plats för 25 år sedan. Nu vårdas den av Almqvistkommittén av Köla Stämma (Åmotfors hembygdsförening). ”Almqvistdagen” inträffade söndagen den 15 juli 2012 i  Almqviststugan, med Anders Överby och Bo Morfeldt.

Litterär salong kring Det går an
Love Almqvists vänner i Upplands Väsby anordnade helt traditionellt en litterär afton i Upplands Väsbys nya bibliotek, Love Almqvists torg 1.  Irene Lindh, Måns Westfelt, Cecilia Sidenbladh och Olof Holm medverkade, och i år handlade det om Det går an. Irene Lindh och Måns Westfelt gav röst åt romanens båda huvudpersoner, den kloka, självständiga och totalt oromantiska glasmästardottern Sara Videbeck och den helt vardaglige sergeanten Albert. Under deras resa Stockholm-Lidköping uppstår tycke dem emellan, och de beslutar sig för att leva tillsammans som två oberoende individer utan att gifta sig. När romanen kom ut 1839 blev det en rungande skandal och personlig katastrof för Almqvist. Han var inte längre önskvärd som rektor för Nya elementarskolan, och många vänner sa upp bekantskapen med honom. Han ägnade sig i stället åt journalistik fram giftmordsanklagelserna och flykten från Sverige.
Den kunniga kvartetten från Almqvistsällskapet diskuterade Almqvists radikala uppfattning om äktenskapet. Även publiken kom med synpunkter. Det blev en intressant och livlig diskussion. Alla var överens om att Almqvist var långt före sin tid, och att idéerna från Det går an känns friska och moderna än i dag.

Mötet på Atlantis – Ett möte mellan Almqvist och Fredrika Bremer
Love Almqvist och Fredrika Bremer möttes inte på Atlanten, men korsade den ungefär samtidigt, hon på väg hem från en reportageresa, han på väg ut i landsflykt. Men tänk om de hade mötts där? Carina Burmans rika fantasi och djupa förtrogenhet med de två har resulterat i en kortpjäs, Mötet på Atlantic, som framfördes i en läsning av skådespelarna Irene Lindh och Måns Westfelt  på Årsta slott i Österhaninge. För de som ville genomfördes också visning av slottet och Fredrika Bremer-våningen. Evenemanget gjordes i samarbete med Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier.

Almqviststudier

Almqvistsällskapet har en egen skriftserie, Almqviststudier (ISSN 1402-1285), som utkommer med ojämna mellanrum. Serien blandar monografier med antologier. Flera av delarna har fungerat som medlemsbok år medlemmarna i sällskapet, senast boken om Almqvist som dramatiker. Samtliga delar finns att köpa genom Almqvistsällskapet (se under fliken Butiken).

1.    Roland Lysell & Britt Wilson Lohse (red.), Carl Jonas Love Almqvist – konstnären, journalisten, pedagogen, Hedemora: Gidlund, 1996
2.    Lars Burman, Tre fruar och en mamsell. Om C.J.L. Almqvists tidiga 1840-talsromaner, Hedemora: Gidlund, 1998
3.    Lars Burman (red.), Carl Jonas Love Almqvist  diktaren, debattören, drömmaren, Hedemora: Gidlund, 2001
4.    Jon Viklund, Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C.J.L. Almqvists kritiska prosa 1815-1851, Hedemora: Gidlund, 2004
5.    Anders Burman, Roland Lysell & Jon Viklund, Dramatikern Almqvist, Hedemora: Gidlund, 2010